Att vara eller att inte vara.....

.....Shakespeares berömda ord har fått mycket substans för mig sista tiden. Eftersom jag sista året legat lite lågt i det mesta har jag funderat mycket på mitt bloggande. Det har varken funnits ork eller inspiration att fortsätta men någonting inom mig har ändå fått mig att med jämna, men långa, intervaller satt mig vid datorn och bloggat. Alla de underbara bloggare jag lärt känna genom åren som faktiskt läst min blogg och kommenterat gör att jag nu gör ett försök att VARA!
En av mina livlinor har varit stickningen som jag började med för något år sedan. Ett monotomt upprepande av maskor och fokus på det lilla var precis vad jag behövde. Att det sedan resulterar i något förhoppningsvis vackert och användbart är ju extra roligt. I går blockade (fuktade och spände upp på tork) jag min citronschal, ett projekt som jag för ett år sedan såg som oöverststigligt men som nu är klart.

När jag var inne på sluttampen av avmaskningen tog garnet slut och köpa ett nystan för 30 maskor eller repa upp de hundratals maskor jag redan maskat av var inte ett alternativ. Tog då ett garn i en annan färg och skarvade med, virkade sedan en spetskant med glaspärlor längst ner. Blev riktigt nöjd med kontrasten.

Nu har jag något snyggt att svepa runt nacken även sommartid då denna är i bomull/lin och inte ull som mina andra alster.....

När man sitter där själv med sin stickning eller sitter ute i växthuset och myser hinner man tänka mycket och ett resultat är att jag kommit fram till att jag på ett annat plan i livet väljer INTE VARA. Jag väljer att efter sju år gå vidare i arbetslivet för att prova på mina vingar närmare hemmet och med andra arbetsuppgifter. Man ångrar sällan det man gör men ofta det man inte gör. Jag kan bara hoppas jag valt rätt men man måste ta beslut här i livet, annars slutar man livet ståendes på ett ben....
På återseende, om förhoppningsvis inte så lång tid *ler* - Maloppa

Vårröj i växthuset....

Igår när jag åkte till jobbet luktade det vår ute och jag kände att det var dags att väcka mitt växthus ur sin törnrosasömn. Sagt o gjort, på med handskar, fram med skottkärran, sop o skyffel och efter en liten stund kunde jag nöjd sätta mig ner och konstatera att jag kommit en liten bit på väg i allafall.....

I förmiddags kunde jag bara inte gå förbi bordet utanför blomsterhandeln, där var uppdukat med mängder av härliga vårblommor och tête á tête, krokusar o pense fick bli premiärblommorna ute i mitt lilla krypin....

Nu när vårsolen börjar skina in känns det betydligt bättre att kunna gå ut i växthuset och sätta sig med en kopp the, en bok eller varför inte en stickning. Dessutom behöver man inte störa sig på att fönstren är lite skitiga, i ett växthus är det liksom ok med lite skit på rutorna *ler*

Önskar er alla riktigt härliga dagar och vårsol åt alla!

På återseende - Maloppa

En pirrande känsla av annalkande vår....

I år har jag av flera anledningar inte kommit igång med mitt vårpyssel, har helt enkelt inte känt av den vanliga inspirationen - föräns idag.

I går bestämde jag mig för att slutföra några av de påbörjade sömnadsprojekten jag hade liggandes. Först ut är ett linne med volanger sytt av en gammal sommarklänning från 90-talets början. Hade sparat klänningen pga tyget som är viscose med ett härligt fall. Mönstret har jag ritat av ett favoritlinne jag köpte i somras. Fotat inne i mitt stökiga växthus, enda stället det var lä på idag....

Fram på axlarna är det lagda veck för att få mer vidd och ett arbetat utseende, likadant baktill där det är lagda veck över en brottarrygg....

Så här i efterhand vet jag inte varför jag inte gjorde klart den direkt, det var ju bara några få sömmar som fattades. Nu har jag iallafall ett till härligt linne att strosa runt i när våren dyker upp.

Nästa projekt som plockades upp ur gömmorna var en halvsydd necessär, tror jag tröttnade när jag nålat fast dragkedjan åt fel håll *ler*. Nu är den rättvänd och färdig för övernattning. Sydd i ett cremevitt tyg med magnolior på och fodrad med turkost bomullstyg och en innerficka med magnolior.....

När jag kom ut i växthuset var det varmt och vindstilla och minnena av alla mina stunder där ute kom över mig. Eftersom jag blev dålig i höstas blev det inte av att städa ur så noga så jag får försöka ta lite pö om pö nu istället så jag kan sitta där ute och njuta och invänta våren....

Tänk vad skönt det är när man väl slutfört något och kan lägga det bakom sig och njuta av resultatet, jag ska bli bättre på det istället för att påbörja nya spännande projekt hela tiden. Man kanske ska bestämma sig för att för varje slutfört projekt får jag påbörja ett nytt, då ligger jag på plus två redan.....

Är du bra på att slutföra projekt eller är du som jag en fena på att påbörja?

På återseende - maloppa

Två steg framåt...

...och ett steg bakåt. Så ser mitt liv ut nu, tar myrsteg för att komma framåt, ska inte säga tillbaks till mitt gamla jag för dit ska jag inte, då blir jag sjuk igen. Nä som läkaren sa kan det faktiskt komma något gott ur allt detta, att man får tid att tänka över vad som är viktigt här i livet, vem man är, vem man vill vara och vad man vill lägga sin tid på.
För mig som är van att ständigt vara i farten är det enormt frustrerande att inte ha ork att göra det man är van med så jag får hålla mig till mindre energikrävande sysslor som tex stickning. Det har varit min livlina senaste månaderna då jag en period inte ens kunde läsa böcker eller hänga med på tv. Här är min allra första stickade schal i ett superlätt mönster stickad i "Fame trend". Blev aningens lång men är lite rolig med sina tofsar som dinglar.... (notera "vattenfallet" i is bakom)

Min man undrar ibland hur många schalar jag behöver men ärligt talat kan jag inte ge honom något bra svar, en stor del av nöjet är ju själva skapandet också, inte bara att färdigställa något för att sedan förhoppningsvis kunna använda den *ler*. Den här har blivit min absoluta favoritschal och används nästan dagligen, har modifierat det förra mönstret, fortfarande "Fame trend" men här i en annan kulör och lite mindre stickor....

Eftersom det är ett ganska tunt garn och schalen inte är så stor kom jag på att jag skulle virka på en grå kant med pärlor runtom, ger en härlig tyngd åt schalen....

Ska definitivt använda pärlor på fler stickade saker framöver. Just nu stickas det på tre projekt samtidigt i olika storlek och svårighetsgrad, blir lätt uttråkad och då kan det hjälpa att byta färg eller sticksätt en stund *ler*.
Har börjat jobba 25% nu och det känns jätteskönt att vara tillbaks på jobbet även om det bara är några timmar i veckan. Försöker njuta av dagen och göra sådant som gör mig glad, gå i skogen med hundarna, vila, läsa härliga böcker mm så förhoppningsvis kommer jag trots mina myrsteg sakta förflytta mig framåt!
Önskar er alla en underbar dag - Kramar Maloppa

Det finns inget dåligt väder....

....bara dåliga kläder. Ja alla kanske inte håller med mig men efter en uppväxt i norr har jag inga problem med kylan, tycker snarare att det är lite mysigt när man får bylsa på sig och ut i snön. Inte allt för vanligt här på kusten men nu har vi för andra vintern i rad fått massor av både snö o kyla. Våra vovvar är överlyckliga och vill inget hellre än att vara ute och vår 8-månaders valp har precis kommit på att det är jättekul att äta isklumpar.
Dilemmat med en valp och oväntad kyla är att det kan bli lite kyligt när man ska sätta in hundarna i en utkyld bil, där har de ju inte samma möjlighet att själva hålla värmen så då får man hjälpa till på traven...

Här har jag helt sonika kört en "Kajsa varg", man tager vad man haver. För att ge ett vind o vattentätt yttre skikt tog jag sonens urväxta regnbyxor o klippte sönder. Som varmt o gosigt foder fick det bli en randig fleecefilt. En vinteroutfit för vår lilla prins, han kommer säkerligen växa ur den till nästa år men det viktigaste är ju att han inte fryser nu....

Här en detaljbild snett ovanifrån, jag tog av det byxbenet med en ytterficka som nu hamnade uppe på ryggen, perfekt för lite bajspåsar....
Ja nu när jag äntligen fått ordning i mitt nya syrum har jag hur mycket ideer som helst men försöker begränsa mig och göra klart det jag påbörjat, inte en helt enkel sak om man är jag *ler*

Hoppas ni alla har det riktigt bra och inte stressar för mycket inför jul, det gör inte jag - På återseende - Maloppa

Ny skaparlya

Har under en längre tid varit helt tömd på energi vilket märkts tydligt på bla bloggandet, fotograferandet, skapandet och mycket mycket annat. Efter några veckors sjukskrivning börjar jag se ljuset i tunneln igen och återfå min längtan efter att skapa. Eftersom det skett en ommöblering bland barnen o deras rum kommer jag sällan åt att sitta vid mitt sybord där det stått i några år så häromdagen tog jag helt sonika och bytte rum, till ett som används mer sällan. Här har jag skapat ett eget litet kreativt hörn åt mig....

Jag har dessutom lagt beslag på två garderober där jag sorterat in alla mina garner i färger i genomskinliga plastlådor....

... och nedanför ligger alla mina stora tygstycken sorterade i färgordning i trådbackar. I garderoben till höger har jag sorterat och vikt alla små tygbitar, även de i färgordning. Man blir så glad av färger och bara av att sitta och sortera är lite meditativt i sig....

Här har ni hela härligheten, två garderober sorterade i färgordning, nu är det bara att invänta skaparlusten *ler*

Till min hjälp på min kreativa väg har jag även satt upp "Irma", min kreativa och konstnärliga "Tilda ängel" vid skrivbordet, här sitter hon o vakar över mig.

Jag går upp och sätter mig i rummet flera gånger per dag bara för att njuta av känslan av ordning och reda och snart sätter jag förhoppningsvis fart på tyglagret och börjar skapa också.

Till vi hörs igen - ha det så underbart. Kramar Maloppa

Återuppstånden.....

....ja helt död och begraven är jag inte, har bara tappat min inspiration och lust att blogga för ett tag. Börjar så sakteliga återfå min längtan att dela med mig till er igen *ler*.
I våras flyttade min gamla farmor till ett hem och i utrensningen kom jag över en kasse med en halvstickad kofta som hon börjat på för längesedan i helt underbara växtfärgade ullgarner.

Då jag inte hade varken mönster eller ork att fortsätta på hennes stickning så repade jag upp hela koftan, härvade upp garnet, tvättade det, hängde det och nystade upp det igen - tada......

Vad gör man med så mycket härligt växtfärgat ullgarn, ursprungligen inköpt hos Wåhlsteds på 70-talet..... jo man gör en "uppifrån och ner kofta" som jag fick tips om på ett stickcafe i somras. Har ju inte stickat ngt mer avancerat än schalar tidigare men skam dem som ger sig. Nu sitter jag här lagom till frosten med en härlig stickad tröja, lite längre modell och den heter naturligtvis "Farmorskoftan".

Känns lite extra kul att jag fick den klar nu för i morron fyller farmor 91 år, önskar så att jag kunde visa henne den men det får bli senare i vinter när vi åker och hälsar på henne. Varje gång jag tar på mig koftan kommer farmor finnas nära mitt hjäta. Här en närbild på de underbara färgerna....

Nu ska det inte dröja lika länge till jag uppdaterar igen - jag lovar. Har saknat er alla där ute och tar en dag i taget.

Kramar till ER alla från Maloppa